måndag 28 december 2009

Avatar och småprat

Vi har alltså varit och sett Avatar. Jag och mor och far och en hemlig person till som absolut inte ska omnämnas i min blogg. Jag och den hemliga personen smålekte i baksätet och skrattade. mest åt mig då. Men det var åtminstone både jag och den hemliga som skrattade.

Det var trevligt på vägen in, trevligt i popcornkön. Lite otrevligt ett tag när pappa var tvungen att hålla mina popcorn. Trevligt under trailerserna och trevligt under filmen. Fast då pratade vi inte med varandra, men det kan ju vara skönt det med.
På vägen hem blev vi stoppade av främmande män. De påstod att det var en olycka längre fram och att vi var tvungna att stå still mitt på vägen och sen köra på fel sida. Sen tog de bort olycksskylten och åkte kana på vägen. Fötterna skrapade bort snön och skyltade med den spegelblanka isen, under snön men ovanpå 70vägen. Trots männens suspekta agerande visade det sig att olyckan de pratade om var reell.

Avatar var den bästa filmen i mitt liv.
Okej. Kanske inte i mitt liv. Men bästa filmen sen... långt innan Sagan om Ringen. Jag räknar inte Sagan om Ringen, eftersom den var baserad på en storbok som redan var älskad av alla. Klart man skulle få enorma summor och enorm publik till en sån film.
Avatar däremot, den är gjord från scratch.


Det här är min personliga favorit. De fånga flygödlor och åker runt på. Dels för att jaga. Dels för att döda helekoptrar. Dels för att det är så jävla gött att glida runt på en ödla uppe i luften. De kopplar ihop ett par sensorer som går in i deras hjärna, med djurets sensorer, och de blir ett. På riktigt.





ser ni naturen? Det här är inte ens hälften så vackert som det var på bion.

Julen har varit bra. Nu är allt slut. Sista godisbiten försvann ner i min mage idag. Nu är det praktiskt taget 2010. Vad finns det mer att säga? Tiden har stått lite stilla.

Jag läser svår filosofi om hur man skulle kunna bygga en hjärna av kineser. MEN! Den hade fortfarande inte kunnat känna smärta. Slutsats: Allt som tekniskt är likadant som min hjärna, kan inte ha samma mentala tillstånd som jag. Läs allt allt ALLT i artikeln här!!!!

Jag börjar bli sugen på att kolla upp lite Indiengrejs. Det är ju trots allt jäääättelite tid kvar tills jag är där.

Ja. Snart kanske det kommer ett inlägg som inte är så introvert och dagboksliknande. Nåt som faktiskt handlar om världen därute. Kanske kommer jag en dag med ett inlägg im sevärdheter i Indien.

Nu ska jag titta på Scrubsrepriser (vaktmästaren har precis gjort sitt första kompisband med Elliott) medan mamma gör klart mina fårullstofflor. Hon gör dem faktiskt själv. Alldeles ensam, inte ens ett mönster. Till och med lädersulan har hon klippt ut själv. Nu hackar hon dit lite blommor på framsidan för att de är till mig och blommor är vackert och så är även jag.

2 kommentar:

elof sa...

jag är skeptisk till filmen men positivt inställd till naturen de visar. jag vill ha en egen sån där flygreptil!

Pennylane sa...

Jag med! Suck. Antagligen kommer man aldrig någonsin få sitta på en sådan! Det gör ont när jag tänker på det. Ses snart Elof!

Skicka en kommentar