Om jag har tid att egoblogga har jag tid att skriva om mina skolbarn och ge dem en hygglig historia. Så i fortsättningen när jag tänker blogga, ska jag skriva. (vilket innebär, för tillfället, läsa och redigera min bok)
Sen kan jag copy paste det jag redigerat in på bloggen, (eller som jag brukar tänka, "reddat", förkortning och ordvits. Reddat- räddat från Dåliga-Stycke-ödet. Väldigt skoj)
Så kan jag låtsas att någon ser mitt arbete och hejar på mig.
Alltså.
Adjö privat småpladder, på ett tag
Den här är så fantastisk. Du hittar den på bloggen Bita på läpparna. Massa fina bilder och ångest och annat. Ofta mitt i prick.Nu är jag vaccinerad. Nu är jag en ny människa.
Kön var som ur en serietidning. Över hela lokalen ringlade vi oss. Securitasvakten skapade ordning och organisation genom att hjältemodigt säga till oss att vi skulle hjälpas åt att flytta kön så fler köare fick plats. Men det tog bara 40 min i kö, och 2 sek med sprutan.
Sjuksköterskan blåste tuggummibubblor och sen gjorde hon nåt med en nål som inte är värt att benämna som stick, det var mer nåt man trodde var ett stick men som man sen antog att det inte var ett stick, för ett stick känns mycket mer. (Tänk att någon kan sticka en nål i en utan att det riktigt märks!)
Jag väntar fortfarande på förändringen. Känseln i armen är maximal, snart börjar svininfluensan, någon sorts grön vätska som cirkulerar runt med mitt blod att förändra det som jag nu känner som livet. Armen kommer kämpa emot, det är en god arm, den kommer spänna sig och göra allt i sin makt. Men kampen är egentligen redan avgjord, och armen kommer inom några dagar
tröttna
ge upp och
ramla av.
Jag har lite huvudvärk. Kanske är det armen som släpper i sömmarna, eller så är det spänningarna efter att intensivt känna efter om armen släpper i sömmarna.
1 kommentar:
åh! Lullis-bilden! Fiiint <3
Skicka en kommentar